Jag har tidigare skrivit "
Vad jag menar då jag pratar om te" och
"Olika tesorter" lite om vad som skiljer de olika tesorterna åt. Jag hade också tänkt skriva lite djupare om skillnaderna. Jag tänkte då först skriva om svart te eftersom det är ju det som är mest populärt här i väst.
Svart te är teblad som man plockat, låtit oxidera, hettat upp och sedan torkat. Oxideringen sker genom att man mosar, skär eller i vissa fall till och med maler tebladen (det senare gäller då tepåsar). Detta gör då så att syret kommer i kontakt med växtsaften och en oxidering sätts igång.
Tebladen får då ligga och oxidera och då ändrar dom färg från grönt, till röd/brunt och till sist blir dom svarta. Då hettas bladen upp för att stoppa oxideringen och sedan torkas bladen. Efter detta har man då svart te som sorteras efter storlek och kvalité för att sen skickas till butiker och konsumenter.
Svart te är ett ganska nytt påfund i tevärlden, det uppfanns någon gång mellan 1600 talet och 1800 talet i Kina. Det svarta teet blev snabbt populärare här i väst än det gröna teet, delvis för att det klarade den långa frakttiden bättre och delvis för att det var lite svårare att försalska.
Det finns en myt som handlar om det svarta teets uppkomst som säger att det var en tehandlare som levde under opiumkriget i Kina. Den tehandlaren hade just fått hem färska teblad till sitt lager när soldater konfiskerade lokalen för att ha det som tillfälligt boende.
Teet brydde sig ingen av soldaterna om och det började att jäsa. Till sist fick den stackars tehandlaren en chans att försöka rädda sitt lager. Tehandlaren hade aldrig sett te som såg ut som det teet och alla trodde det var förstört men för att inte gå för mycket med förlust försökte han sälja teet ändå. Teet blev snart slutsålt och köparna frågade efter mer.
Nu fanns redan svart te då opiumkriget bröt ut men alla myter ska ju ha ett korn av sanning i sig.
Svart te brygger man vanligtvis i 95-100 grader, i 2-3 min och man använder vanligtvis 1 tsk te/kopp. Vanligtvis kan man bara brygga det en gång men det finns undantag.
Alishan mi xian
Jag själv är inte så mycket för svart te men jag stöter då och då på svarta teer som är riktigt goda tex Alishan Mi Xian som var supergott.
Kommentera