Jag skrev ju för ett tag sen om vad jag menar då jag pratar om te , Då räknar jag upp de olika tesorterna som finns (huvudsorter, inte olika smaker) och jag tänkte nu gå in lite närmare på vad som skiljer dom åt utan att bli för långradig (förhoppningsvis).
 
Svart te: Jag vågar nog slå vad om att svart te är det mest kända teet, i alla fall här i väst. Det som skiljer svart te åt från tex grönt te är att svart te är oxiderat. Dvs när man plockat teet så får det först vila, sen krossar man teet och ibland skär man teet i bitar (tex te i tepåsar eller CTC te), detta gör så att tesafterna kommer i kontakt med syre vilket gör att teet oxiderar och ändrar färg från grönt, till rött och slutligen svart. Först efter detta så upphettas teet (vilket hindar det från att oxidera mer) och torkas.
 
Grönt te: Grönt te är väl det näst mest kända teet. Grönt te hettas upp efter plockning, formas eventuellt och torkas sedan. Upphettningen kan ske på olika sätt vilket kan ge olika smak. Man kan antingen rosta det, dvs att man i princip wokar det i en torr wok eller så kan det ske i en maskin. Detta är vanligast i Kina och ger en lite örtig smak på teet. Man kan också ånga teet, detta är vanligast i Japan och ger en smak som är lite mer gräsig eller alg lik. Det finns även andra sätt tex i Korea doppar man (oftast) teet snabbt i kokande vatten vilket ger ett slags mellanting mellan rostat och ångat te. Endel tesorter formas också innan de torkar, det kan vara från nått så enkelt att dom rullas till konstverks som blommande te.
Grönt ångat te är lite svårare att forma till något därför ser det ofta lite platt ut.
 
Vitt te: När man plockar tebladen till vitt te plockar man bara de nyss utslagna tebladen som fortfarande har vitt fjun på sig. Sen så soltorkar man teet, så ibland kan man hitta vita teblad som oxiderat lite eftersom vitt te inte hettas upp. Vitt te räknas som extra fint och var förr bara till för Kejsaren men nu finns det vita teer som är så billiga att i princip alla har råd att köpa det.
 
Oolong: Oolong kan man säga är ett mellanting mellan svart te och grönt te. Oolong får oxidera en stund (mellan 30% och 70%) för att sen hettas upp, ev rullas och torkas. Man brukar ofta klassifiera oolong som "ljus" och "mörk", vissa kan vara så ljusa att man kan missta dom för gröna teer och vissa möka är mer oxiderade än vissa svarta teer. När man skördar tebladen till oolong tar man ofta lite äldre blad och oolong är sällan delat i mindre bitar så brygger man oolong så behöver man ofta stort utrymme för teet att dra.
 
Gult te: Gult te är fortfarande ganska ovanligt och produceras lite likt grönt te men teet får vila mellan dukar i ett skede i produktionen. Gult te var förr ett te som bara kejsaren och hans hov fick dricka och det är fortfarande ganska ovanligt här i väst, men man börjar kunna hitta i alla fall nått gult te i de flesta tebutiker.
 
Pu-erh: Pu-erh är producerat på ett ganska ovanligt sätt då det är ett te som lagrats (det mesta teet är en färskvara även om det finns några få undantag). Det finns två undersorter av pu-erh, Grön pu-erh och svart pu-erh. Båda produceras ganska likt grönt te först men får sedan, efter att ibland ha pressats till kakor lagras. Svart pu-erh lagras i lite varmare och funktigare omgivning vilket ger en "snabblagring" så att det kan oftast drickas ganska snart men kan lagras ytterligare i 5-15 år. Svart pu-erh anses inte vara lika fin som grön pu-erh däremot som kan lagras i 40 år, minst och likadant som att fint årgångsvin blir finare och dyrare med åren blir ett grönt pu-erh finare och dyrare med åren. Pu-erh har en väldigt speciell smak men har man väl lärt sig att dricka det så tycker många om det.
Pu-erh finns både som format och löst, grönt och svart. Den högra tekannan har grön pu-erh och den vänstra svart pu-erh.
 
Lila te: Lila te är egentligen inte en egen tesort då man kan producera det som grönt te, pu-erh och säkert fler sätt. Lila te är helt enkelt en genmutation vilket ger lila blad istället för gröna. Det finns både framodlade tebuskar som är helt lila och lila te då man helt enkelt bara plockat de enstaka lila bladen som man kan hitta på tebusken. Lila te börjar bli populärt eftersom det innehåller mer antioxidanter men det kan lätt bli beskt särskilt om det får dra för länge.
Även om tebladen hade en lite lila ton som torrt blev jag lite besviken på att Yunnan Purple bud inte var mer lila då man bryggde det.
 
 Om Du undrar varför jag inte tagit upp rött te så är det för att det är inte ett riktigt te utan ett örtte men nån gång i framtiden kommer jag att skriva om det också.
Blommande te, Camellia sinensis, Grönt te, Japan, Kina, Svart te, Te, gult te, japanskt te, kinesiskt te, lila te, oolong, pu-erh, vitt te,

Liknande inlägg

2 kommentarer

Frida

07 Nov 2014 10:47

Mycket bra skrivet! Fick en bra överblick och info :D

Svar: Tack :)
Linnea

Magnetism

19 Jan 2015 15:14

Hej! Fin blogg! Har inte läst igenom hela dock, men ganska mycket ;) Har inte sett om du skrivit något om rooibos te, men det är något som jag precis hittat och blivit väldigt förtjust i, har du några åsikter om det teet? Det ska inte innehålla koffein men du som verkar ha mer koll kanske vet om det gör det iallafall?

Mvh Magnetism på Ifokus ;)

Svar: HejNej jag har inte skrivit om rooibos än eftersom jag är bättre på teer än örtteer men jag har tänkt skriva om det nån gång och med tanke på att du är intresserad får jag skriva om det snart :)

Rooibos innehåller inte koffein arken den gröns eller den röda. De flesta örtteer gör ju inte det, men det finns ju undantag så det kan alltid vara bra att fråga/kolla upp om man är känslig. Just eftersom rooibos inte innehåller koffein är det en favoritdryck på kvällen för mig :)
Linnea

Kommentera

Publiceras ej